BLI MEDLEM IDAG

Bli medlem nu och höj din jobbvardag med ny kunskap kring ledarskap, motivation och prestationer!

Bli medlem nu!

Menu

Going Scrumish...

Ta Kanban till nästa steg och skapa självmotiverade arbetsgrupper med Scrum.

I senaste artikeln berättade jag om Kanban-metoden och hur den, med hjälp av den ödmjuka post-it-lappen, hjälper dig att styra upp projekt. Men post-it-lappen utgör också grunden för ytterligare en känd Agil metod: Scrum. Metoden tar sitt namn från sporten rugby där båda lag samlas tätt tillsammans när bollen sätts i spel.


Scrum är en större och mer omfattande metod än Kanban. Scrumish är ett känt begrepp för Scrum-inspirerade metoder – dvs när man inte följer alla Scrums regler.

Här tänker jag bara presentera kärnan av Scrum och hur man kan enkelt uppgradera sin Kanbanprocess till något som kan vara början till ett mer omfattande Agilt arbete i din verksamhet.

Teamet

Enligt min erfarenhet så fungerar Kanban bra på individnivå, i mindre eller större grupper där individerna kan jobba oberoende av varandra. Scrum däremot är rekommenderat för grupper som arbetar nära ihop, eller tvärfunktionella grupper (team) av cirka sju personer. I praktiken så stämmer det väldigt bra.

Jag har lyckats med scrum i team med bara fyra personer men risken är stor att de administrativa kostnaderna blir för höga. Det kan vara mer produktivt att använda Kanban istället under de omständigheterna. För många personer i teamet är inte heller bra eftersom det blir svårt för alla att hålla koll på allt. Hellre flera mindre team med sju personer som jobbar parallellt, än en stor.

Sprinten

Det tydligaste skillnaden mellan Scrum och Kanban är att Scrum bryter ner det vardagliga projektarbetet i korta etapper (sprinter) av fast längd. En sprint är normalt mellan två och fyra veckor lång, men man kan även köra kortare eller längre vid behov – så länge man vet varför man gör det. Med tanke på de timmar man behöver lägga ner för att förbereda och sedan städa upp efteråt, så är det oftast mest effektivt att hålla sig till sprinter som är minst en vecka långa.

Målet

Varje sprint börjar med ett planeringsmöte som enligt min erfarenhet oftast tar cirka fyra timmar. Alla inblandade i projektet ska vara med på mötet som alltid inleds med att bestämma ett mål för sprinten.

Målet ska helst vara något som ger ett tydligt värde till produkten, projektet eller företaget. Det ska vara så kort att man kan skriva upp det på en tavla så att alla kan ta del av det under sprintens gång. Målet används för att kunna bedöma om sprinten har lyckats eller inte – men det hjälper också till att fokusera teamet i det dagliga arbetet under sprinten. Det är därför bra att göra målet synligt på kontoret.

När alla är överens om målet så kan teamet börja definiera vilka uppgifter (stories) de ska jobba med för att nå sprintmålet. Man kartlägger vilka resurser man har tillgängliga under sprinten, samt gör en enkel uppskattning av ungefär hur lång tid det kommer att ta för att genomföra varje story.  Det är viktigt i det här mötet att alla har förstått vad det är som ska göras och att det inte saknas en viktig resurs. Det kan vara bra att fokusera på vad som ska göras i varje story istället för hur - så att man inte gräver ner sig för djupt i uppgiften under mötet.

Mötet är klart när teamet är överens om vad som ska göras och känner att de har resurserna (och tiden) för att nå målet under sprinten. Ett sätt att se på det är att teamet binder sig till ett slags avtal eller överenskommelse: “Vi lovar att leverera just de här sakerna till det här datumet.”

Vid mötets slut bokar teamet in en demosession samt avslutningsmöte som ska ske i direkt anslutning till sista dagen för sprinten.

Scrummötet

Efter planeringsmötet är teamet redo för att börja jobba på riktigt. Nu gäller det att leverera och teamet måste få jobba i fred utan störningsmoment.

Börja varje dag under sprinten med ett scrummöte där teamet samlas stående för ett kort möte (inte längre än 15 minuter).

Under mötet ska alla rapportera bara tre saker: vad de jobbade med igår, vad de tänker jobba med idag, och om det finns ett hinder som gör det svårt att genomföra uppgifterna. Det är viktigt att dessa scrummöten inte drar ut och blir en längre diskussion – ta det i så fall i ett separat möte istället. Det dagliga scrummötet används enbart för att stämma av pulsen i projektet och se till att teamet är överens om att de kommer klara sprintmålet i tid.

Scrumreglerna säger att teamet ska få jobba oavbrutet på sprintet och inget annat - ingen får ändra på de stories och mål som definierades under planeringen. Vill man som chef ändra på något, då har man brutit avtalet med teamet och teamet kan inte längre lova att leverera. Är det så pass viktigt att ändra på något (vilket händer) ska man istället avbryta sprinten och planera en ny.

Demon

När sprinten är över är det dags för demo och retrospektiv. Demomötet är en kort möte där teamet får möjlighet att visa upp det de har gjort under sprinten. Vem som helst som har intresse i projektet kan delta och syftet med mötet är att bedöma om teamet har lyckats med sprintmålet eller inte.

Mötet har också en dold agenda – om teamet har lyckats så kan de känna sig stolta men har de misslyckats så blir det tydligt för alla inblandade i det här mötet.

Retrospektiv

Efter demon är det dags att sammanfatta sprinten. Det kallas för retrospective på engelska och det ger teamet tid att reflektera över själva sprinten. Vad fungerade bra? Vad fungerade dåligt? Vad skulle ni kunna göra bättre i nästa sprint? Ett förslag är att välja tre saker som teamet ska försöka göra bättre eller annorlunda nästa gång.

Det är lätt att hoppa över en retrospektiv som oviktig. Men jag hävdar att det är just detta möte som är själen i scrum. Man får bryta alla andra scrumregler, men inte den här. Utan en retrospektiv där alla får höras så kan man aldrig förbättra och anpassa metoden till just det team och företag man jobbar i.

Slutsats

Jag tror att det finns två anledningar till att scrum fungerar så bra och har blivit så populärt. Genom att bryta ner större projekt i ett antal mindre sprinter så kan företaget anpassa sig snabbt efter föränderliga mål.

Men min erfarenhet är att det viktigaste är att teamet själv tar ansvar för arbetet. Om man låter teamet ta ansvar och lämnar dem i fred under sprinten så presterar teamet helt enkelt bättre.


  • Ledarskap

Sedan urminnes tider har vi människor varit övertygade om att den som är stor och stark alltid är överlägsen den som är liten och svag. Men stämmer verkligen det? I boken David och Goliat lanserar författaren Malcolm Gladwell en annan teori. Han vill lyfta fram “fördelen med nackdelar och nackdelen med fördelar”. Gladwell tar sin utgångspunkt i den gammaltestamentliga berättelsen om hur den lille herdepojken David lyckas besegra den väldige krigaren Goliat. Var Davids bedrift ett mirakel, en lycklig slump? Eller var det så att han lyckades vinna tvekampen genom att se fördelar och möjligheter där andra ser nackdelar och hinder?

  • Planera

De flesta av oss faller ibland för frestelsen att skjuta upp en svår eller jobbigt uppgift till morgondagen. Men för vissa kan uppskjutarbeteendet rent av bli ett handikapp som riskerar att förstöra deras liv. Vilka mekanismer är det som ligger bakom ett sådant beteende - och vad kan man göra åt det? Alexander Rozental, legitimerad psykolog och en av författarna till boken "Dansa på deadline", hjälper oss att reda ut begreppet prokrastinering.

  • HR

Hur ska man gå tillväga när man söker jobb - om man redan har ett? Det kan låta som ett lyxproblem i dessa tider av massarbetslöshet, men frågan är känslig. En jobbsökande som redan är anställd måste vara synlig för framtida arbetsgivare, men kan samtidigt behöva vara försiktig för att inte påverka sin nuvarande situation. Karriärnätverket LinkedIn har tagit fram några tips till alla som söker jobb under radarn.

  • Coacha

Maria Nemeth är psykolog och har coachat bland annat ledare, författare, finansmänniskor och entreprenörer. Hon är grundare av Academy for Coaching Excellence i USA och reser idag världen över och håller efterfrågade seminarier om verktyg för coaching. Hon brukar inleda sina föreläsningar med en udda fråga: Skulle det vara okej för dig om livet blev lite enklare att leva? Med utgångspunkt i sina fyra ledord - Clarity, Focus, Ease, och Grace – ställer hon frågor som väcker tankar och sätter saker i nytt ljus. För ett tag sen besökte hon Sverige och höll ett seminarie hos Gaia Leadership. Här kan du se ett utdrag från hennes föreläsning.

  • Ledarskap

Transparens har blivit ett modeuttryck som alltfler slänger sig med.  Samtidigt får vi nästan dagligen läsa historier som vittnar om att det är alldeles för många som inte alls förstår innebörden av begreppet. Transparens betyder mycket mer än att "information är lättillgänglig på nätet". Det handlar om att allt du säger och gör med blixtens hastighet kommer till allmänhetens kännedom - vare sig du vill eller inte. Det är då det här med värderingar kommer in i bilden.

  • HR

Missmatchningen har blivit ett stort problem på den svenska arbetsmarknaden. En undersökning från Svenskt Näringsliv visar att vartannat företag har svårt att hitta den kompetens de behöver. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas helt. Nu kräver organisationen att såväl arbetsmarknadens parter som politikerna gör vad de kan för att minska trösklarna in på arbetsmarknaden. "Det primära skälet till att företag har svårt att rekrytera är bristen på kandidater med arbetslivserfarenhet", säger Patrik Karlsson från Svenskt Näringsliv.

  • Ledarskap

Det är inte så länge sedan det var jul och samtidigt känns tanken på tomten, klappar och julfester väldigt avlägsen. Tiden rusar iväg. Dagar blir till veckor, veckor blir till månader som rinner iväg. Det är som att det är måndag och fredag hela tiden, och tack gode gud för att både måndagen och fredagen är lika välkomna!

  • Innovation

Innovation börjar med en fantastisk idé som processas och spottas ut på andra sidan som något värdeskapande. Eller? Om det ändå vore så enkelt. I själva verket är långsiktigt innovationsarbete hårt jobb som bygger på djup kunskap. Gunnar Storfeldt är vd på Amplify som hjälper företag att navigera rätt i innovationsprocessen. För den är komplicerad och unik för varje organisation och den tar sin början långt innan idén föds.

  • Ledarskap

Socialförvaltningen i Stockholm står inför stora utmaningar; antalet anmälningar om barn som far illa ökar och arbetsbördan blir allt tyngre för handläggarna. Personalomsättningen är stor och det är svårt att rekrytera nya chefer. Att vara ledare inom en sådan verksamhet är tufft - men också stimulerande. "Det är viktigt att du som ledare finns tillgänglig och hjälper medarbetarna att göra rätt prioriteringar", säger Sandra Rosquist, bitr. enhetschef på Socialförvaltningen i Farsta.

  • Innovation

Hur har vd:n det på jobbet, egentligen? Efter att ha jobbat med över 150 ledningsgrupper kände vi behovet av att plocka fram mer kunskap inom området. Vi vet att en vd har avgörande påverkan på ledningsgruppsarbetet och därigenom hela företaget. Det mesta av kraften går åt till att utveckla verksamheten och relativt lite tid blir över till egen utveckling. Vi ser också att när en vd lägger tid på reflektion kring sitt ledarskap får det ett tydligt genomslag i organisationen. Om sambandet är tydligt, varför är det så få som tar det på allvar? Och hur ser behovet av att nätverka med andra ut?

  • HR

Sveriges bästa arbetsplatser har återigen korats av Great Place To Work (GPTW). Två it-konsultföretag - Cygni och Citerus - vann i kategorierna medelstora respektive små företag. Bland de stora bolagen lyckades byggteknikföretaget Hilti överta förstaplatsen från de senaste årens vinnare, Microsoft. "Vi har satsat långsiktigt på att främja passion, laganda och möjligheten till att ta egna initiativ", säger Hiltis vd Aksel Ringvold.

  • Hälsa

Vi tar för givet att vårda våra maskiner för att de skall fungera bra och hålla under en längre tid, men än har inte alla insikt om att medarbetarna behöver vårdas för att uppnå en hög effektivitet och lång hållbarhet. För att hålla en god standard behöver maskiner oljas och genomgå en del reparationer regelbundet. För att vi människor skall hålla en hög standard i vårt arbete behöver vi samma sak. Hur kommer det sig att vi så flitigt tar hand om, och underhåller det materiella men inte de anställdas behov i lika stor utsträckning?

  • HR

Löneskillnader mellan kvinnor och män är fortfarande en realitet i det svenska arbetslivet. Nu visar en rapport från Sveriges Ingenjörer att lönegapet uppstår redan vid första jobbet, åtminstone bland ingenjörer. Sedan växer det rejält när man når familjebildande ålder. "Jag har svårt att se att det här inte skulle handla om genus", säger förbundets jämställdhetsexpert Stina Kimstrand.

  • Hälsa

Ett gammalt talesätt lyder: ”eget skryt luktar illa”. Jag kontrar med att ”andras beröm doftar ljuvligt”. I dagarna hade jag ett möte med en person som hade modet att ge beröm. I en motig period gav det oerhörd energi och handlingskraft. Det ger mig anledning att reflektera över kraften i berömmet och vad det gör med våra hjärnor. Och också över möten IRL.

  • Motivationsbloggen

Som ung var jag en person med låg självkänsla. Jag trodde att jag visste bäst, andras råd var något jag helst inte lyssnde på och jag strävade ofta mot att göra andra nöjda och stolta. När det fanns ett tillfälle att visa hur duktig jag var, så talade jag gärna om det så högt jag bara kunde och till så många som möjligt.

  • Motivera

Mattias Sunneborn är alltid i farten. Till vardags varvar deltagaren i Mästarnas Mästare uppdrag som tränare med föreläsningar om prestation och målsättning. I sin andra friidrottskarriär är han bäst i världen och storfavorit inför Veteran-VM i Budapest.