Menu

Going Scrumish...

Ta Kanban till nästa steg och skapa självmotiverade arbetsgrupper med Scrum.

I senaste artikeln berättade jag om Kanban-metoden och hur den, med hjälp av den ödmjuka post-it-lappen, hjälper dig att styra upp projekt. Men post-it-lappen utgör också grunden för ytterligare en känd Agil metod: Scrum. Metoden tar sitt namn från sporten rugby där båda lag samlas tätt tillsammans när bollen sätts i spel.


Scrum är en större och mer omfattande metod än Kanban. Scrumish är ett känt begrepp för Scrum-inspirerade metoder – dvs när man inte följer alla Scrums regler.

Här tänker jag bara presentera kärnan av Scrum och hur man kan enkelt uppgradera sin Kanbanprocess till något som kan vara början till ett mer omfattande Agilt arbete i din verksamhet.

Teamet

Enligt min erfarenhet så fungerar Kanban bra på individnivå, i mindre eller större grupper där individerna kan jobba oberoende av varandra. Scrum däremot är rekommenderat för grupper som arbetar nära ihop, eller tvärfunktionella grupper (team) av cirka sju personer. I praktiken så stämmer det väldigt bra.

Jag har lyckats med scrum i team med bara fyra personer men risken är stor att de administrativa kostnaderna blir för höga. Det kan vara mer produktivt att använda Kanban istället under de omständigheterna. För många personer i teamet är inte heller bra eftersom det blir svårt för alla att hålla koll på allt. Hellre flera mindre team med sju personer som jobbar parallellt, än en stor.

Sprinten

Det tydligaste skillnaden mellan Scrum och Kanban är att Scrum bryter ner det vardagliga projektarbetet i korta etapper (sprinter) av fast längd. En sprint är normalt mellan två och fyra veckor lång, men man kan även köra kortare eller längre vid behov – så länge man vet varför man gör det. Med tanke på de timmar man behöver lägga ner för att förbereda och sedan städa upp efteråt, så är det oftast mest effektivt att hålla sig till sprinter som är minst en vecka långa.

Målet

Varje sprint börjar med ett planeringsmöte som enligt min erfarenhet oftast tar cirka fyra timmar. Alla inblandade i projektet ska vara med på mötet som alltid inleds med att bestämma ett mål för sprinten.

Målet ska helst vara något som ger ett tydligt värde till produkten, projektet eller företaget. Det ska vara så kort att man kan skriva upp det på en tavla så att alla kan ta del av det under sprintens gång. Målet används för att kunna bedöma om sprinten har lyckats eller inte – men det hjälper också till att fokusera teamet i det dagliga arbetet under sprinten. Det är därför bra att göra målet synligt på kontoret.

När alla är överens om målet så kan teamet börja definiera vilka uppgifter (stories) de ska jobba med för att nå sprintmålet. Man kartlägger vilka resurser man har tillgängliga under sprinten, samt gör en enkel uppskattning av ungefär hur lång tid det kommer att ta för att genomföra varje story.  Det är viktigt i det här mötet att alla har förstått vad det är som ska göras och att det inte saknas en viktig resurs. Det kan vara bra att fokusera på vad som ska göras i varje story istället för hur - så att man inte gräver ner sig för djupt i uppgiften under mötet.

Mötet är klart när teamet är överens om vad som ska göras och känner att de har resurserna (och tiden) för att nå målet under sprinten. Ett sätt att se på det är att teamet binder sig till ett slags avtal eller överenskommelse: “Vi lovar att leverera just de här sakerna till det här datumet.”

Vid mötets slut bokar teamet in en demosession samt avslutningsmöte som ska ske i direkt anslutning till sista dagen för sprinten.

Scrummötet

Efter planeringsmötet är teamet redo för att börja jobba på riktigt. Nu gäller det att leverera och teamet måste få jobba i fred utan störningsmoment.

Börja varje dag under sprinten med ett scrummöte där teamet samlas stående för ett kort möte (inte längre än 15 minuter).

Under mötet ska alla rapportera bara tre saker: vad de jobbade med igår, vad de tänker jobba med idag, och om det finns ett hinder som gör det svårt att genomföra uppgifterna. Det är viktigt att dessa scrummöten inte drar ut och blir en längre diskussion – ta det i så fall i ett separat möte istället. Det dagliga scrummötet används enbart för att stämma av pulsen i projektet och se till att teamet är överens om att de kommer klara sprintmålet i tid.

Scrumreglerna säger att teamet ska få jobba oavbrutet på sprintet och inget annat - ingen får ändra på de stories och mål som definierades under planeringen. Vill man som chef ändra på något, då har man brutit avtalet med teamet och teamet kan inte längre lova att leverera. Är det så pass viktigt att ändra på något (vilket händer) ska man istället avbryta sprinten och planera en ny.

Demon

När sprinten är över är det dags för demo och retrospektiv. Demomötet är en kort möte där teamet får möjlighet att visa upp det de har gjort under sprinten. Vem som helst som har intresse i projektet kan delta och syftet med mötet är att bedöma om teamet har lyckats med sprintmålet eller inte.

Mötet har också en dold agenda – om teamet har lyckats så kan de känna sig stolta men har de misslyckats så blir det tydligt för alla inblandade i det här mötet.

Retrospektiv

Efter demon är det dags att sammanfatta sprinten. Det kallas för retrospective på engelska och det ger teamet tid att reflektera över själva sprinten. Vad fungerade bra? Vad fungerade dåligt? Vad skulle ni kunna göra bättre i nästa sprint? Ett förslag är att välja tre saker som teamet ska försöka göra bättre eller annorlunda nästa gång.

Det är lätt att hoppa över en retrospektiv som oviktig. Men jag hävdar att det är just detta möte som är själen i scrum. Man får bryta alla andra scrumregler, men inte den här. Utan en retrospektiv där alla får höras så kan man aldrig förbättra och anpassa metoden till just det team och företag man jobbar i.

Slutsats

Jag tror att det finns två anledningar till att scrum fungerar så bra och har blivit så populärt. Genom att bryta ner större projekt i ett antal mindre sprinter så kan företaget anpassa sig snabbt efter föränderliga mål.

Men min erfarenhet är att det viktigaste är att teamet själv tar ansvar för arbetet. Om man låter teamet ta ansvar och lämnar dem i fred under sprinten så presterar teamet helt enkelt bättre.


Du kanske även gillar

Ta kontroll över din vardag med en skräddarsydd leanmetod som du uppfinner själv. Det är populärt just nu att prata om en agil eller lean arbetsplats....

Getting Things Done, GTD, är metoden som ger dig kontroll. Jag tror knappast att jag är ensam i känslan att tiden inte rä...

Bob McGannon, ESI International; Åtta tillfällen då e-post inte bör användas i projektledning. När upptagna projektledare hanterar sina värdefulla personliga...

Justin Kan, grundaren av Justin.tv, lyfter vikten av att rannsaka sitt ledarskap. Innan krisen är ett faktum. När det knakar i fogarna på företaget, lönsamheten sjunker...

Ulf Bengtsson på Wenell Management om de agila projektmetodernas fördelar utanför IT-sfären. Frågan om hur agila metoder kan appliceras på projekt utanför...

Motivation.se har träffat författaren, föreläsaren och agile-evangelisten Tomas Gustavsson. Författaren och universitetsföreläsaren Tomas Gustavsson är...

Att bryta tankesätt är både produktivt och nyttigt. Edward de Bonos metod ger projektet verktyg. Vi kan inte byta huvuden med varandra. Men vi kan försöka hitta...

Alternativa metoder till Getting Things Done - motivation genom passion. Följer man Getting Things Done (GTD) enligt manualen så kan den ge...

David Garpenståhl, ledare, entreprenör och projektledare: ”Ledarskapet är det som verkligen får projekt att flyga och företag att ta fart.” Dataspel är så mycket mer än bara tidsfördriv. Det är...

Varför uppstår bråk på jobbet? Är konfliktens orsak oklar? Lär dig förstå varför konfliktsituationer återkommer. Hur ser det ut på ditt företag? Uppstår samma typer av...

  • Kommunicera

”Man ska vara på LinkedIn – men vad gör man egentligen där?” Det påståendet, följt av den frågan, har Charlotte Hågård fått många gånger. Så pass många att hon till slut valde att skriva en bok på temat. Och eftersom det handlar om att synas i mängden av kompetenta individer så fick den titeln – ”Stick ut!” och handlar om att bygga sitt personliga varumärke och göra en vinnande LinkedIn-profil.

  • Hållbarhet

Går kampen för ett hållbart klimat att förena med fortsatt tillväxt? Ja - det är åtminstone inte omöjligt, skriver ledande forskare i en ny rapport. Men tiden är knapp; de kommande 15 åren blir avgörande för hur världen klarar klimatkrisen. Alla är dock inte lika optimistiska när det gäller världens och den fria marknadens förmåga att hantera utmaningen. Journalisten och aktivisten Naomi Klein släppte nyligen en bok om klimatfrågan - som ifrågasätter hela det kapitalistiska systemet.

  • Kommunicera

Det talas ofta om att ledarskap primärt handlar om kommunikation och kommunikativa förmågor. Som en konsekvens har det under de senaste tio åren publicerats en uppsjö böcker på temat kommunikativt ledarskap. Organisationer utvärderar sitt ledarskap genom att medarbetarna får skatta chefens och ledningens kommunikativa förmågor och vid tillsättandet av nya chefer efterfrågas allt oftare personer med goda kommunikativa färdigheter. Detta är intet nytt och det synes uppenbart vad vi menar. Men är det egentligen så självklart vad vi menar med ”kommunikativa förmågor”? Vad innebär ett kommunikativt ledarskap i praktiken och vilket mervärde skapas i verksamheten och för kunderna genom dess utövande?

  • Ledarskap

Johanna Frelin, vd för Hyper Island fick själv utmärkelsen Årets vd 2013. Nu sitter hon i juryn för Årets Unga VD och vi fick byta några ord med henne om hur det är att vara vd. Åldern – spelar den egentligen någon roll?

  • Ledarskap

Fredrik Reinfeldts eftermäle kommer inte att handla om honom som person, utan om den politik han förde. Under sina åtta år vid makten har den avgående moderatledaren framträtt som en ansvarskännande visionär som lyckats förändra både borgerligheten och Sverige som land. Samtidigt har också svagheterna i hans ledarskap varit tydliga ända från början.

  • Ledarskap

De 18 slutkandidaterna till utmärkelsen Årets vd har nu valts ut av en sakkunnig jury. Det betyder att sex kandidater i varje kategori små, mellanstora och stora företag har gått vidare till final. Totalt har över 100 inkomna nomineringar bedömts. Årets vd delas i år ut för tredje gången och vinnaren i respektive kategori kommer att presenteras den 10 november i samband med en stor festlighet på Berns Salonger. Utmärkelsen syftar till att uppmärksamma goda exempel på vd:ar som driver sina organisationer och svenskt näringsliv framåt.

  • Innovation

"Oftast finns ingen färdig lösning eller specification när ett utvecklingsarbete börjar, men det finns en tanke om vad vi vill åstadkomma och tillsammans skapar vi en lösning som inte var given på förhand." Eric Näf är innovationsledare på The Absolut Company och jobbar med Packaging Development - där kreativa samarbeten med bland annat musiker och konstnärer hör till vardagen. Motivation.se ställde några frågor om innovationsledarrollens betydelse för företaget - och Eric själv.

  • Hälsa

Stress är ett allvarligt problem i dagens arbetsliv. Men det är också ett begrepp som omgärdas av missförstånd. Stress beror inte alltid på för mycket jobb - i själva verket kan det vara precis tvärtom. Dessutom är det en myt att stress alltid skulle vara dåligt, skriver New York Times.

  • Motivationsbloggen

På min Att göra- lista står det den här veckan: Skruv Em. Efter en stunds funderande minns jag att jag i måndags, i all hast, skrev ner en påminnelse till mig själv om att skruva fast en skruv för att hänga upp en blå sommarklänning på min dotters vägg. Hon har länge bett mig göra det.

  • Motivera

Thomas Rakar, Försäljningschef på Tele2 Business, blev den 4000:e medlemmen på Motivation.se. Vi gillar att fira och grattar genom att ge honom ett års Silvermedlemskap hos oss. Vi ställde några frågor till Thomas och svaren innebar att även hans sparringpartner på Tele 2's HR-avdelning kan känna sig lite extra glad...

  • Hälsa

Varje morgon serverar min sambo mig en citrondrink. Fantastisk lyx… En härlig antioxidantchock för kroppen och man blir verkligen piggare och friskare. Eftersom jag sett de positiva effekterna på nära håll vill jag gärna dela med mig av lite inspiration till recept som är enkla att göra. Idag är det också lätt att få tag i fina ekologiska citroner som hjälper dig att slippa förkylningar i höst.

  • Ledarskap

Vad hindrar dig från att komma vidare? Vad hindrar dina medarbetare från att utvecklas? Känner du dig som en bluff? Har du en medarbetare som inte gärna tar sig an nya uppgifter? Då kanske det handlar om bristande självkänsla eller självförtroende. Vad har du för självbild?  Vem är du? Ser du positivt eller negativt på dig själv? Hindrar eller hjälper din bild dig i karriären, i din ledarroll och ditt liv generellt? En låg självkänsla kan hindra oss i vår karriärutveckling och påverkar både yrkesliv och vår livskvalité negativt. Men myntet har också en annan sida - en god självkänsla och självförtroende kan hjälpa oss att åstadkomma stora positiva förändringar i livet.

  • Ledarskap

Göran Persson tycker inte om plakatpolitiker och har aldrig backat för att fatta och genomföra de tuffa besluten. Det var dessa kvaliteter som gjorde honom till finansminister och så småningom statsminister i ett välfärdssverige präglat av 90-talskrisen. Persson uppvisade betydande ledaregenskaper och politisk slughet - men fick också rykte om sig att vara bufflig och dominant.

  • Planera

Att aldrig ta sig tid att fundera över arbetsvardagen kan bli dyrt i längden. Om du inte regelbundet stannar upp och reflekterar kan du heller aldrig vara säker på att du faktiskt ägnar din tid åt rätt saker. Risken är istället stor att du konstant jobbar med saker som inte tar dig mot ditt mål. Har du verkligen tid att strunta i pauserna som ger dig en meningsfull vardag? Att vara effektiv är inte detsamma som att beta av en to-do-lista: för tänk om den är full av fel saker? Att pausa ofta kan leda till en mer effektiv och meningsfull dag.

  • Motivationsbloggen

Att jämställdhet och lönsamhet förstärker varandra vet vi från forskning, men vi vet inte helt hur de förhåller sig till varandra. Efter att ha arbetat som jämställdhetsentreprenörer i flera år börjar jag bli otålig. Jag vill förstå kopplingen, jag vill se nya tjänster och innovationer kring jämställdhet och lönsamhet. Både för att utveckla vårt samhälle men också för företagens skull.

  • Hälsa

Hur står det till med det svenska arbetslivet? Inte så bra, av den senaste Jobbhälsobarometern att döma. Svenskarna känner sig allt mindre motiverade på jobbet, samtidigt som sjukfrånvaron ökar. Många upplever att deras kompetens inte tillvaratas och att det saknas utvecklingsmöjligheter.