BLI MEDLEM IDAG

Bli medlem nu och höj din jobbvardag med ny kunskap kring ledarskap, motivation och prestationer!

Bli medlem nu!

Menu

Att förstå sin bransch – hur lär man snabbast av konkurrenterna?

Gör en översikt av konkurrenterna och ligg steget före.

Vad är viktigast – att förstå dagens konkurrenssituation i stor detalj eller att försöka förstå huvudkonkurrentens strategi för morgondagen? Svaret är som det brukar vara; det beror på. Men rekommendationen i det generella fallet är att prioritera huvuddelen av konkurrentanalysen på att försöka bedöma framtiden och att tona ner detaljrikedomen vad gäller historisk fakta.


De flesta konkurrentanalyser brukar beskriva de viktiga företagen inom branschen, hur stora de är, deras lönsamhet, deras marknadsandel, deras erbjudanden, och liknande. Det vill säga - konkurrentanalysen brukar utgöra en sammanställning över känd fakta från det senaste året, eller något föregående år. Detta är ofta bra information att känna till.

Frågan är dock hur detaljerad denna del behöver vara och om det inte vore bättre att fokusera huvuddelen av energin på att försöka förstå vad huvudkonkurrenten och/eller den mest farliga nykomlingen tänker göra under de närmaste 3-5 åren, och att försöka förstå det i detalj. Låt oss beröra dessa tre områden lite närmare för att kunna avgöra var energin bör läggas.  

A. Översikt över konkurrenterna

Den första man bör göra är att skapa en helikoptervy över konkurrenterna: är de få eller många, stora eller små, växande eller minskande, lokala eller globala, lönsamma eller olönsamma, nischaktörer eller breda aktörer, hanterar de en eller många delar av värdekedjan, samt andra frågeställningar som är bra att ha insikt i för att förstå helheten. Med en sådan överblick brukar man kunna gruppera in konkurrenterna i några olika grupper och man får därmed lättare att beskriva och tolka den information som man har.

Som komplement till den stora helikopterbilden bör de viktiga aktörerna beskrivas något mer i detalj

  • Ekonomi: Omsättning, tillväxt, lönsamhet, gärna med detaljer kring något intressant segment eller erbjudande.
  • Position: Marknadsandel installerad bas, marknadsandel omsättning, varumärke.
  • Vad gör de?: Valda segment, positionering, erbjudandeportfölj, erbjudandenas fas i produktlivscykeln, affärsmodell.
  • Hur arbetar de?: Kompetens, organisation, vilka funktioner/processer är de bra på, partner- & samverkansmodeller.
  • Vald ”Excellence-modell”: Innovation/teknik, infrastruktur/process, kundrelation.
  • Styrkor, svagheter.

Dessutom, eftersom konkurrenten i praktiken ofta är ett substitut, eller helt enkelt att kunden gör arbetet själv, bör även dessa s.k. konkurrenter beskrivas.

B. Fokus på dagens huvudkonkurrent

Vid fokusering på huvudkonkurrenten bör man naturligtvis arbeta igenom punkterna enligt ovan, gärna med en större noggrannhet än när man skummar igenom ett flertal aktörer. Men när man nu fokuserar på en aktör finns det mer tid tillgänglig för att försöka förstå och bedöma framtiden. Och framtiden är trots allt det som en affärsplan handlar om. Det bästa är att helt enkelt försöka skriva huvudkonkurrentens affärsplan för de närmaste 3-5 åren, dvs skriva deras affärsplan såsom man tror att den ser ut. Vilken är deras vision? Vilka mål har de? Vilka drivkrafter har de? Vilka segment kommer de att fokusera på? Vilka erbjudanden och vilka affärsmodeller?

Bra källor för att kunna bedöma huvudkonkurrentens affärsplan är ofta lättillgänglig information såsom årsredovisningar, kvartalsrapporter, broschyrer, hemsidor, pressreleaser, jobbannonser och liknande. En stund framför sin webbläsare kan ge mycket information, snabbt. Att fråga runt i den egna organisationen brukar vara ett utmärkt komplement. Den information och de rykten som man har fångat upp hos kunder, hört på mässor, läst i offerter, m.m. brukar vara ovärderlig.

När materialet börjar strömma in kan det vara bra att sätta sig ner i en grupp och tolka det man har, inklusive att ställa sig kritiska frågor såsom: varför kommer de att lyckas? varför kommer de att misslyckas?

Troligtvis blir man inte tillräckligt färdig med att ”återskapa huvudkonkurrentens affärsplan” vid en första övning. Men man kommer troligtvis så lågt så att man kan identifiera de 3-5 viktigaste områdena som man önskar förstå bättre. Arbete kan nu fortsätta med att alla försöker fånga upp information om just dessa frågeställningar under den närmaste tiden. En process och ett arbetssätt har påbörjats.

C. Fokus på ett snabbväxande framgångsföretag (morgondagens huvudkonkurrent?)

Ibland är kanske inte det viktigaste att försöka förstå affärsplanen för dagens huvudkonkurrent. Det viktigaste är kanske att förstå vad det är som gör att en snabbväxande nykomling har tagit sig in på marknaden. Vad borde vi förstå om deras framgångskoncept? Processen för hemläxan blir densamma som för huvudkonkurrenten enligt ovan. Men svaren blir troligtvis annorlunda.

Nästa artikel – ”Att förstå sitt företag – att skapa en översikt”

I nästa artikel kommer vi att lämna branschanalysen för att börja fokusera på företagsanalysen, en analys som skall ge oss svaret på frågan ”Hur väl passar vi in i branschen?”. Det första område som vi kommer att beröra är hur vi skapar en överblick över det egna företaget.


  • Ledarskap

Våren är här och stundvis känns det nästan som sommar. Det är något som händer under denna vidunderliga tid när björkarna slår ut, pollenallergikerna nyser, blommorna kryper upp ur marken, det blir ljusare och dagarna blir längre. Vi söker oss ut! Vi trånar efter sol, lä och värme … kanske för att få en välbehövlig dos D-vitamin, kanske för att vi vaknar upp på nytt.

  • Ledarskap

Gäster i avsnitt tre av Pratbart är Marie Dahllöf, vd på GodEl och Fredrik Palmgren, en av grundarna av Centigo – det chefslösa företaget. Tillsammans med Marie Alani och Helena Timander samtalar de kring kraften i det värderingsstyrda ledarskapet. Vad innebär det att jobba med värderingar som en aktiv del i organisationen? Hur påverkar det vardagen och medarbetarna? Och lönsamheten – blir den bättre?

  • Ledarskap

Sedan urminnes tider har vi människor varit övertygade om att den som är stor och stark alltid är överlägsen den som är liten och svag. Men stämmer verkligen det? I boken David och Goliat lanserar författaren Malcolm Gladwell en annan teori. Han vill lyfta fram “fördelen med nackdelar och nackdelen med fördelar”. Gladwell tar sin utgångspunkt i den gammaltestamentliga berättelsen om hur den lille herdepojken David lyckas besegra den väldige krigaren Goliat. Var Davids bedrift ett mirakel, en lycklig slump? Eller var det så att han lyckades vinna tvekampen genom att se fördelar och möjligheter där andra ser nackdelar och hinder?

  • Planera

De flesta av oss faller ibland för frestelsen att skjuta upp en svår eller jobbigt uppgift till morgondagen. Men för vissa kan uppskjutarbeteendet rent av bli ett handikapp som riskerar att förstöra deras liv. Vilka mekanismer är det som ligger bakom ett sådant beteende - och vad kan man göra åt det? Alexander Rozental, legitimerad psykolog och en av författarna till boken "Dansa på deadline", hjälper oss att reda ut begreppet prokrastinering.

  • HR

Hur ska man gå tillväga när man söker jobb - om man redan har ett? Det kan låta som ett lyxproblem i dessa tider av massarbetslöshet, men frågan är känslig. En jobbsökande som redan är anställd måste vara synlig för framtida arbetsgivare, men kan samtidigt behöva vara försiktig för att inte påverka sin nuvarande situation. Karriärnätverket LinkedIn har tagit fram några tips till alla som söker jobb under radarn.

  • Coacha

Maria Nemeth är psykolog och har coachat bland annat ledare, författare, finansmänniskor och entreprenörer. Hon är grundare av Academy for Coaching Excellence i USA och reser idag världen över och håller efterfrågade seminarier om verktyg för coaching. Hon brukar inleda sina föreläsningar med en udda fråga: Skulle det vara okej för dig om livet blev lite enklare att leva? Med utgångspunkt i sina fyra ledord - Clarity, Focus, Ease, och Grace – ställer hon frågor som väcker tankar och sätter saker i nytt ljus. För ett tag sen besökte hon Sverige och höll ett seminarie hos Gaia Leadership. Här kan du se ett utdrag från hennes föreläsning.

  • Ledarskap

Transparens har blivit ett modeuttryck som alltfler slänger sig med.  Samtidigt får vi nästan dagligen läsa historier som vittnar om att det är alldeles för många som inte alls förstår innebörden av begreppet. Transparens betyder mycket mer än att "information är lättillgänglig på nätet". Det handlar om att allt du säger och gör med blixtens hastighet kommer till allmänhetens kännedom - vare sig du vill eller inte. Det är då det här med värderingar kommer in i bilden.

  • HR

Missmatchningen har blivit ett stort problem på den svenska arbetsmarknaden. En undersökning från Svenskt Näringsliv visar att vartannat företag har svårt att hitta den kompetens de behöver. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas helt. Nu kräver organisationen att såväl arbetsmarknadens parter som politikerna gör vad de kan för att minska trösklarna in på arbetsmarknaden. "Det primära skälet till att företag har svårt att rekrytera är bristen på kandidater med arbetslivserfarenhet", säger Patrik Karlsson från Svenskt Näringsliv.

  • Ledarskap

Det är inte så länge sedan det var jul och samtidigt känns tanken på tomten, klappar och julfester väldigt avlägsen. Tiden rusar iväg. Dagar blir till veckor, veckor blir till månader som rinner iväg. Det är som att det är måndag och fredag hela tiden, och tack gode gud för att både måndagen och fredagen är lika välkomna!

  • Innovation

Innovation börjar med en fantastisk idé som processas och spottas ut på andra sidan som något värdeskapande. Eller? Om det ändå vore så enkelt. I själva verket är långsiktigt innovationsarbete hårt jobb som bygger på djup kunskap. Gunnar Storfeldt är vd på Amplify som hjälper företag att navigera rätt i innovationsprocessen. För den är komplicerad och unik för varje organisation och den tar sin början långt innan idén föds.

  • Ledarskap

Socialförvaltningen i Stockholm står inför stora utmaningar; antalet anmälningar om barn som far illa ökar och arbetsbördan blir allt tyngre för handläggarna. Personalomsättningen är stor och det är svårt att rekrytera nya chefer. Att vara ledare inom en sådan verksamhet är tufft - men också stimulerande. "Det är viktigt att du som ledare finns tillgänglig och hjälper medarbetarna att göra rätt prioriteringar", säger Sandra Rosquist, bitr. enhetschef på Socialförvaltningen i Farsta.

  • Innovation

Hur har vd:n det på jobbet, egentligen? Efter att ha jobbat med över 150 ledningsgrupper kände vi behovet av att plocka fram mer kunskap inom området. Vi vet att en vd har avgörande påverkan på ledningsgruppsarbetet och därigenom hela företaget. Det mesta av kraften går åt till att utveckla verksamheten och relativt lite tid blir över till egen utveckling. Vi ser också att när en vd lägger tid på reflektion kring sitt ledarskap får det ett tydligt genomslag i organisationen. Om sambandet är tydligt, varför är det så få som tar det på allvar? Och hur ser behovet av att nätverka med andra ut?

  • HR

Sveriges bästa arbetsplatser har återigen korats av Great Place To Work (GPTW). Två it-konsultföretag - Cygni och Citerus - vann i kategorierna medelstora respektive små företag. Bland de stora bolagen lyckades byggteknikföretaget Hilti överta förstaplatsen från de senaste årens vinnare, Microsoft. "Vi har satsat långsiktigt på att främja passion, laganda och möjligheten till att ta egna initiativ", säger Hiltis vd Aksel Ringvold.

  • Hälsa

Vi tar för givet att vårda våra maskiner för att de skall fungera bra och hålla under en längre tid, men än har inte alla insikt om att medarbetarna behöver vårdas för att uppnå en hög effektivitet och lång hållbarhet. För att hålla en god standard behöver maskiner oljas och genomgå en del reparationer regelbundet. För att vi människor skall hålla en hög standard i vårt arbete behöver vi samma sak. Hur kommer det sig att vi så flitigt tar hand om, och underhåller det materiella men inte de anställdas behov i lika stor utsträckning?

  • HR

Löneskillnader mellan kvinnor och män är fortfarande en realitet i det svenska arbetslivet. Nu visar en rapport från Sveriges Ingenjörer att lönegapet uppstår redan vid första jobbet, åtminstone bland ingenjörer. Sedan växer det rejält när man når familjebildande ålder. "Jag har svårt att se att det här inte skulle handla om genus", säger förbundets jämställdhetsexpert Stina Kimstrand.

  • Hälsa

Ett gammalt talesätt lyder: ”eget skryt luktar illa”. Jag kontrar med att ”andras beröm doftar ljuvligt”. I dagarna hade jag ett möte med en person som hade modet att ge beröm. I en motig period gav det oerhörd energi och handlingskraft. Det ger mig anledning att reflektera över kraften i berömmet och vad det gör med våra hjärnor. Och också över möten IRL.