Menu

Att förstå sin bransch – hur lär man snabbast av konkurrenterna?

Gör en översikt av konkurrenterna och ligg steget före.

Vad är viktigast – att förstå dagens konkurrenssituation i stor detalj eller att försöka förstå huvudkonkurrentens strategi för morgondagen? Svaret är som det brukar vara; det beror på. Men rekommendationen i det generella fallet är att prioritera huvuddelen av konkurrentanalysen på att försöka bedöma framtiden och att tona ner detaljrikedomen vad gäller historisk fakta.


De flesta konkurrentanalyser brukar beskriva de viktiga företagen inom branschen, hur stora de är, deras lönsamhet, deras marknadsandel, deras erbjudanden, och liknande. Det vill säga - konkurrentanalysen brukar utgöra en sammanställning över känd fakta från det senaste året, eller något föregående år. Detta är ofta bra information att känna till.

Frågan är dock hur detaljerad denna del behöver vara och om det inte vore bättre att fokusera huvuddelen av energin på att försöka förstå vad huvudkonkurrenten och/eller den mest farliga nykomlingen tänker göra under de närmaste 3-5 åren, och att försöka förstå det i detalj. Låt oss beröra dessa tre områden lite närmare för att kunna avgöra var energin bör läggas.  

A. Översikt över konkurrenterna

Den första man bör göra är att skapa en helikoptervy över konkurrenterna: är de få eller många, stora eller små, växande eller minskande, lokala eller globala, lönsamma eller olönsamma, nischaktörer eller breda aktörer, hanterar de en eller många delar av värdekedjan, samt andra frågeställningar som är bra att ha insikt i för att förstå helheten. Med en sådan överblick brukar man kunna gruppera in konkurrenterna i några olika grupper och man får därmed lättare att beskriva och tolka den information som man har.

Som komplement till den stora helikopterbilden bör de viktiga aktörerna beskrivas något mer i detalj

  • Ekonomi: Omsättning, tillväxt, lönsamhet, gärna med detaljer kring något intressant segment eller erbjudande.
  • Position: Marknadsandel installerad bas, marknadsandel omsättning, varumärke.
  • Vad gör de?: Valda segment, positionering, erbjudandeportfölj, erbjudandenas fas i produktlivscykeln, affärsmodell.
  • Hur arbetar de?: Kompetens, organisation, vilka funktioner/processer är de bra på, partner- & samverkansmodeller.
  • Vald ”Excellence-modell”: Innovation/teknik, infrastruktur/process, kundrelation.
  • Styrkor, svagheter.

Dessutom, eftersom konkurrenten i praktiken ofta är ett substitut, eller helt enkelt att kunden gör arbetet själv, bör även dessa s.k. konkurrenter beskrivas.

B. Fokus på dagens huvudkonkurrent

Vid fokusering på huvudkonkurrenten bör man naturligtvis arbeta igenom punkterna enligt ovan, gärna med en större noggrannhet än när man skummar igenom ett flertal aktörer. Men när man nu fokuserar på en aktör finns det mer tid tillgänglig för att försöka förstå och bedöma framtiden. Och framtiden är trots allt det som en affärsplan handlar om. Det bästa är att helt enkelt försöka skriva huvudkonkurrentens affärsplan för de närmaste 3-5 åren, dvs skriva deras affärsplan såsom man tror att den ser ut. Vilken är deras vision? Vilka mål har de? Vilka drivkrafter har de? Vilka segment kommer de att fokusera på? Vilka erbjudanden och vilka affärsmodeller?

Bra källor för att kunna bedöma huvudkonkurrentens affärsplan är ofta lättillgänglig information såsom årsredovisningar, kvartalsrapporter, broschyrer, hemsidor, pressreleaser, jobbannonser och liknande. En stund framför sin webbläsare kan ge mycket information, snabbt. Att fråga runt i den egna organisationen brukar vara ett utmärkt komplement. Den information och de rykten som man har fångat upp hos kunder, hört på mässor, läst i offerter, m.m. brukar vara ovärderlig.

När materialet börjar strömma in kan det vara bra att sätta sig ner i en grupp och tolka det man har, inklusive att ställa sig kritiska frågor såsom: varför kommer de att lyckas? varför kommer de att misslyckas?

Troligtvis blir man inte tillräckligt färdig med att ”återskapa huvudkonkurrentens affärsplan” vid en första övning. Men man kommer troligtvis så lågt så att man kan identifiera de 3-5 viktigaste områdena som man önskar förstå bättre. Arbete kan nu fortsätta med att alla försöker fånga upp information om just dessa frågeställningar under den närmaste tiden. En process och ett arbetssätt har påbörjats.

C. Fokus på ett snabbväxande framgångsföretag (morgondagens huvudkonkurrent?)

Ibland är kanske inte det viktigaste att försöka förstå affärsplanen för dagens huvudkonkurrent. Det viktigaste är kanske att förstå vad det är som gör att en snabbväxande nykomling har tagit sig in på marknaden. Vad borde vi förstå om deras framgångskoncept? Processen för hemläxan blir densamma som för huvudkonkurrenten enligt ovan. Men svaren blir troligtvis annorlunda.

Nästa artikel – ”Att förstå sitt företag – att skapa en översikt”

I nästa artikel kommer vi att lämna branschanalysen för att börja fokusera på företagsanalysen, en analys som skall ge oss svaret på frågan ”Hur väl passar vi in i branschen?”. Det första område som vi kommer att beröra är hur vi skapar en överblick över det egna företaget.


Du kanske även gillar

Gästskribenterna Alexandra Thomas och Jonas Roth om att leda med insikt: ”Till syvende och sist handlar ledarskap om vad du gör med det du har och vem du är som ledare. Och hur vet man egentligen det?” Allt fler ledare idag inser vikten av att förstå sig själv p...

"Har du tränat upp en stark mental styrka så har du också förmågan att hantera motgångar på ett betydligt mer balanserat sätt än annars". Mental styrka blev ett nytt tillskott till mitt vokabulär efter att jag l...

Christer Isaksson: "Å ena sidan kan Stefan Löfven beskrivas som en politiker med mycket stark förankring i sitt parti. Å andra sidan antyder en rad svar att han lutar åt vänster". Det är inte så himla långt till nästa val och det bö...

Pauline Eriksson: "Vi har alltid tillräckligt med tid, så länge vi bara utnyttjar den rätt". Så otroligt mycket runtomkring oss kretsar kring maximerad produktivitet...

"Jag har den perfekta tiden för reflektion framför mig när dessa rader skrivs." Årsbokslutet närmar sig igen. Det personliga alltså. Fö...

Användbara tips kring mål och strategier som fungerar i en organisation. 94 procent av ledarna i börsnoterade företag har en tydlig affä...

Goda ledare tar till vara på tiden. Goda ledare avsätter regelbundet tid för planering för sig sj...

Lennart Almstedt: "Hellre ett korrekt beskrivet mål med en bedömningsmodell som alla begriper än en akademiskt mer korrekt mätmodell som är svårt att kommunicera". Verksamhetsidé, vision och värderingar utgör ett viktigt...

Användbara tips i snabbformat: som Silver- och Guldmedlem får du Rasmus Ankersens bok i koncentrerad form. Hur kan det komma sig att samtliga OS-guldmedaljörer någonsin på 3 000...

Skolvalsreformernas effekter på utjämning av livschanser är oklar. Familjebakgrunden är inte viktigare för elevers skolresultat i dag...

  • Innovation

Att bjuda in kunder att delta i företagets utveckling ligger i tiden - så kallad crowdsourcing har funnits ett tag och är ett sätt att interagera med kunder eller användare. Nu är nästa steg taget och så kallad open innovation är en metod för att fånga upp externa idéer som kan ta företaget framåt. Den ideella organisationen Friskis&Svettis Stockholm testkör nu ett projekt för alla sina medlemmar. Genom ett väl uttänkt gränssnitt bjuds medlemmarna in att delta i framtiden. ”Det handlar mycket om transparens och mod”, säger Lotta Törnberg, kommunikationschef på Friskis&Svettis.

  • Motivationsbloggen

Gästbloggare Alexandra Thomas, organisationskonsult och regionchef på Move Management: "Jag har lovat mig själv att inte läsa för mycket Sylvia Plath och Virginia Woolf den här julen men har svårt att låta bli. Få har så väl uttryckt kvinnans uppdämda ilska som Plath i Glaskupan eller som Virginia Woolf i analysen av Charlotte Brontës Svindlande höjder..."

  • Ledarskap

Låt oss utforska ordet lycka. ”Lycka” tros ha sitt ursprung som spelterm (eng. gambling) och då i betydelsen ”tur”. Å ena sidan synes detta paradoxalt för med denna innebörd skulle det vara som ett lotteri om vi blir lyckliga eller inte. Blir vi lyckliga så är det slumpen och då synes vi inte kunna påverka vår grad av lycka i särskilt stor utsträckning. Det skulle, å andra sidan, kunna ligga en poäng i detta utifrån tron på att lycka är en känsla och att vi egentligen inte har så stor kontroll över våra känsloliv. Det visar bland annat Silvan Tomkins forskning kring känslor som kroppsliga företeelser som frigör lyckohormonerna serotonin, endorfiner och dopamin.

  • Motivationsbloggen

Många summerar sitt år i december och så även jag. När det kommer till jämställdhet har det hänt en hel del under året. Vi har bytt regering och därmed jämställdhetsminister från Maria Arnholm till Åsa Regnér. Efter valet presenterades en regeringsförklaring som bjöd på en del nyheter när det gäller jämställdhet, bland annat att lönekartläggning nu ska genomföras varje år istället för var tredje som nu. Sedan blev ju det politiska läget lite skakigt så vi får väl se vad som nu händer med det.

  • HR

Att vara introvert i ett samhälle där man alltid måste höras och synas är inte alltid det lättaste. Mingelpartyn, teamwork och öppna kontorslandskap är bara några exempel på företeelser i arbetslivet som kan dränera den inåtvände på energi. Men om naturen har delat in oss i introverta, extroverta och ambiverta så är det inte av en slump - varje personlighetstyp har sina styrkor och svagheter. Kanske är det dags att vi börjar ta större hänsyn till varandras olikheter i arbetslivet?

  • Ledarskap

Hur mäter man ett teams faser och vardagliga utveckling och svängningar? Det enkla svaret: man ställer frågor. Inga konstigheter egentligen – så länge man verkligen gör det. Ofta är det precis det som är utmaningen – utvärdering och reflektion är steget som glöms bort eller prioriteras ner. Men det finns verktyg som gör det lättare att bygga effektiva team baserat på gruppens dynamik. Jag har pratat med en av grundarna av företaget Mentimeter, Johnny Warström, som tillsammans med HR-forskaren Philip Runsten och konsultbolaget Influence tagit fram konceptet ”Effektiva team”.

  • Ledarskap

Snart har ett år gått igen - 2014 går mot sitt slut och ett nytt spännande 2015 står för dörren.  Det gick fort som vanligt. Att stanna upp och reflektera över hur året har varit och vad du vill ta med dig in i nästa är ett bra sätt att ta personligt ansvar för din situation. Det handlar om ledarskap över dig själv och din egen utveckling. I dagens arbetsliv går allt med en rasande fart och vi hinner sällan reflektera. Du kan ändra på det - om du bara bestämmer dig.

  • Ledarskap

I ledarskapet är den första personen vi behöver granska - oss själva. Det är vad jag kallar spegelprincipen. Om vår självuppfattning är förvrängd, då kommer vi att påverka andra i fel riktning.  Läs John Maxwells reflektion kring behovet av självinsikt i ledarskapet.

  • Motivera

Jag fyllde 50 i somras… många blandade känslor. Det är en underbar ålder, men det är också mycket som förändrats i kroppen de senaste åren. Jag har rört på mig hela mitt liv och plötsligt händer det – min träning fungerar inte på samma sätt som tidigare. Trots att jag kör fem pass i veckan och håller i gång så får jag inte samma resultat som tidigare. Allt tar längre tid och skadorna kommer mycket lättare. Jag måste nog inse att åldern har trots allt betydelse. Så hur ska man då lägga upp träningen? Här kommer några råd från mig!

  • Motivera

Positivt tänkande hjälper oss att uppfylla alla våra drömmar. Åtminstone är det vad vi har fått lära oss av populärpsykologin de senaste decennierna. Men tänk om det är så att drömmandet och det positiva tänkandet håller dig tillbaka snarare än att hjälpa dig? I den nya boken "Rethinking Positive Thinking" visar psykologiprofessorn Gabriele Oettingen, med stöd i 20 års forskning, att ensidigt positivt tänkande rent av minskar sannolikheten att vi ska uppfylla våra önskningar. Men det finns en metod som verkligen fungerar...

  • Hälsa

Har nyligen följt en artikelserie i DN om flow. Forskare, konstnärer och en känd idrottsprofil berättade om sina upplevelser av flow. Samtliga sätter förmågan att fokusera, för att komma i flow, högt. Inte så konstigt, den ena förutsätter den andra. Samtidigt är fokustid en stor bristvara i ett samhälle där vi vill och behöver prestera.

  • HR

Vår tids vurm för platta organisationer bygger på begreppsförvirring, floskler och myter. Det menar professor Björn Rombach vid Göteborgs universitet, som bland annat har skrivit boken "Res Pyramiderna". Platta organisationer passar för massproduktion av enkla produkter i en omgivning som inte förändras - men är knappast den bästa strukturen för företag som eftersträvar medarbetartrivsel, kundorientering och ett modernt ledarskap.

  • Sälja

Att tillföra värde är det många som pratar om nu. Från att ha fokuserat mycket på att sätta kunden i centrum och utgå från kundens problem – något som många pratar om men få gör - kan vi nu konstatera att värdebaserad försäljning är någonting som alla ska jobba med. Men vad innebär det egentligen att vara en värdehöjare och kan alla bli det?

  • Ledarskap

Varannan svensk har idag ett yrke som inte kommer att behövas om 20 år. Automatiseringen i arbetslivet gör att jobben försvinner - och tro inte att du går säker bara för att du har ett kvalificerat tjänstemannayrke. De flesta yrken och branscher kommer i olika grad att beröras av förändringen. Frågan är vilka konsekvenserna blir och hur pass förberedda vi är inför det som väntar. ”Även om det tillkommer nya jobb så kan vi få en stor omställningsproblematik", säger Stefan Fölster, nationalekonom på Reforminstitutet.

  • Innovation

Chefen och innovationsledaren på Tillväxtavdelningen i Uddevalla kommun har en brokig bakgrund – han har varit verksam som rörmokare, konststudent, tagit lärarexamen, jobbat som illustratör och egenföretagare. Till slut har banan mynnat ut i innovationsledarrollen. Det bästa med yrket är bland annat att få omsätta visioner till konkreta handlingsplaner som främjar nytänkande.

  • HR

Bara 1 av 3 som har sökt jobb det senaste året skulle söka sig till samma arbetsgivare igen, visar en ny undersökning från Wise Professionals. Bristande kommunikation och transparens gör att ansökningsprocessen ofta blir en negativ erfarenhet för de sökande. "Många företag pratar om employer branding, samtidigt bemöter de kandidater så illa att var tredje avråder andra från att söka jobb hos den arbetsgivaren", säger Åsa Daxberg på Wise Professionals.