BLI MEDLEM IDAG

Bli medlem nu och höj din jobbvardag med ny kunskap kring ledarskap, motivation och prestationer!

Bli medlem nu!

Menu

Att förstå sin bransch – fokus på värdekedjan

Var är ditt företag idag och var borde det vara imorgon?

Ett av de mest spännande – och lönsamma – områdena att spendera tid på är att förstå sin egen värdekedja, var man befinner sig idag och var man kanske borde vara i framtiden. Alla branscher förändras och en av de största orsakerna till att en del gamla fina företag kan få svårt att överleva är att de inte tillräckligt snabbt lyckas förstå att hela branscher förändras och att de därmed behöver vidareutvecklas och förändras.


Samma förändringar skapar möjligheter för de nya, de som förstår hur man skall jobba i värdekedjan fram till slutkunden.

Det finns fyra områden som man bör fokusera på när man stegvis utvecklar tankarna kring detta.

1)    Makro och Micro

De flesta brukar vara tämligen väl införstådda i och kunna beskriva den del av värdekedjan som man själv är aktiv inom, micro-värdekedjan. Det vill säga personer i ledande befattningar brukar vara väl införstådd i hur bolaget arbetar inom exempelvis utveckling, underleverantörsrelationer, logistik, tillverkning, marknadsföring, försäljning, kanalhantering, service och support samt hur har bolaget lagt upp verksamheten inom de mer stödjande områdena IT, HR och kvalitetssäkring.

Att regelbundet diskutera vilken del av micro-värdekedjan som adderar mest kundnytta och därmed bidrar till verksamhetens framgång brukar finnas med på ett bra sätt i de strategiska dialogerna. Frågor som huruvida man bör lägga ner mer innovationspengar på produktutveckling, partnerhantering eller kanalutveckling brukar finnas med i det dagliga arbetet.

Ett komplement till detta kan dock vara att vidga vyn till ett något större makro-perspektiv, att börja fundera på hur värdekedjan fungerar om man även inkluderar underleverantörerna till underleverantörerna och – framför allt – börja fundera på hur kundernas kunder kommer in i värdekedjan och hur de påverkar den.

2)    Var finns pengarna och dynamiken?

Att förstå värdekedjans uppbyggnad är steg ett. Men har vi tillräcklig förståelse för vem som tjänar pengar i värdekedjan fram till kund (och kundens kund), och varför vinsterna och värdet genereras just där? Och kommer detta att gälla även i framtiden, eller finns det några tydliga trender? Om vi förstår var vinsterna genereras och varför, hur kan vi utnyttja det till vår fördel?

Några av de mer vanliga och viktigaste dialogerna är:
a)    Skall vi ta en mindre del av värdekedjan och börja jobba mer globalt och mot fler segment? Eller skall vi ta en större del av värdekedjan med vår egen verksamhet men bli lite smalare vad gäller val av marknad och segment?

b)    Om vi exempelvis är ett produktbolag, bör vi förflytta upp uppströms och i större utsträckning lägga vårt fokus på att sälja delsystem eller komponenter, eller varför inte förflytta oss ytterligare och lägga mer fokus på att sälja licenser eller rent av patent?

c)    Samma produktbolag kan behöva reflektera över att förflytta sig nerströms istället, dvs att börja komplettera upp produkterna till mer kompletta system, komplettera med tjänster till bredare lösningar och kanske börja sälja det man har mer, med en annan affärsmodell, t.ex. som en integrerad tjänst i ställer för en produkt eller ett system.

I samtliga dessa dialoger bör man naturligtvis se vad konkurrenterna, underleverantörerna, kanalen och kunderna gör i sitt förändringsarbete. Lika spännande är det att bedöma vilka substitut som växer fram.

3)    Sker stora förändringar?

Ibland kan det vara fel att spendera alltför mycket tid på att försöka blicka utåt från sitt eget perspektiv. Det kan vara bättre att lyfta blicken rejält och börja fundera på om den värdekedja som man befinner sig i överhuvudtaget kommer att finnas om några år, eller om det kommer att ske betydande branschförändringar och branschförflyttningar under den närmaste tiden. Vi läser dagligen i media om att det med jämna mellanrum sker stora dramatiska förändringar inom vissa branscher. Kommer detta även att gälla oss, och hur lång tid har vi på oss att ställa om? Skall vi följa utvecklingen eller skall vi leda utvecklingen?

4)    Vad kan vi lära från andra branscher och värdekedjor?

Detta leder oss till den fjärde frågeställningen som ofta kan vara den mest intressanta. Låt oss för en stund glömma vår egen micro-värdekedja, vår egen makro-värdekedja och de stora förändringar som eventuellt kommer att påverka dessa. Låt oss istället lägga fokus på att titta på helt andra branscher som trots allt har en snarlik affärslogik. Vad har hänt inom dessa områden under de senaste 10 åren? Kan säkerhetsbranschen lära från IT-branschen? Kan vår bransch lära från den globala och starkt konkurrensutsatta bilbranschen? Vilken bransch kan den växande cleantechbranschen lära från? När avregleringar sker inom en bransch, kan man lära från helt andra branscher som genomgått samma förändring tidigare?

Att förstå sin bransch är viktigt och kul. Att förstå värdekedjan och dess dynamik är själva plattformen.

Nästa artikel – ”Att förstå sin bransch – fokus på branschens grundläggande strategier” - kommer att fokusera på ett antal frågor som kan vara bra att beakta när man önskar förstå vilka grundläggande strategier som kan välja mellan.


  • HR

Hur ska man gå tillväga när man söker jobb - om man redan har ett? Det kan låta som ett lyxproblem i dessa tider av massarbetslöshet, men frågan är känslig. En jobbsökande som redan är anställd måste vara synlig för framtida arbetsgivare, men kan samtidigt behöva vara försiktig för att inte påverka sin nuvarande situation. Karriärnätverket LinkedIn har tagit fram några tips till alla som söker jobb under radarn.

  • Coacha

Maria Nemeth är psykolog och har coachat bland annat ledare, författare, finansmänniskor och entreprenörer. Hon är grundare av Academy for Coaching Excellence i USA och reser idag världen över och håller efterfrågade seminarier om verktyg för coaching. Hon brukar inleda sina föreläsningar med en udda fråga: Skulle det vara okej för dig om livet blev lite enklare att leva? Med utgångspunkt i sina fyra ledord - Clarity, Focus, Ease, och Grace – ställer hon frågor som väcker tankar och sätter saker i nytt ljus. För ett tag sen besökte hon Sverige och höll ett seminarie hos Gaia Leadership. Här kan du se ett utdrag från hennes föreläsning.

  • Ledarskap

Transparens har blivit ett modeuttryck som alltfler slänger sig med.  Samtidigt får vi nästan dagligen läsa historier som vittnar om att det är alldeles för många som inte alls förstår innebörden av begreppet. Transparens betyder mycket mer än att "information är lättillgänglig på nätet". Det handlar om att allt du säger och gör med blixtens hastighet kommer till allmänhetens kännedom - vare sig du vill eller inte. Det är då det här med värderingar kommer in i bilden.

  • HR

Missmatchningen har blivit ett stort problem på den svenska arbetsmarknaden. En undersökning från Svenskt Näringsliv visar att vartannat företag har svårt att hitta den kompetens de behöver. Vart femte rekryteringsförsök misslyckas helt. Nu kräver organisationen att såväl arbetsmarknadens parter som politikerna gör vad de kan för att minska trösklarna in på arbetsmarknaden. "Det primära skälet till att företag har svårt att rekrytera är bristen på kandidater med arbetslivserfarenhet", säger Patrik Karlsson från Svenskt Näringsliv.

  • Ledarskap

Det är inte så länge sedan det var jul och samtidigt känns tanken på tomten, klappar och julfester väldigt avlägsen. Tiden rusar iväg. Dagar blir till veckor, veckor blir till månader som rinner iväg. Det är som att det är måndag och fredag hela tiden, och tack gode gud för att både måndagen och fredagen är lika välkomna!

  • Innovation

Innovation börjar med en fantastisk idé som processas och spottas ut på andra sidan som något värdeskapande. Eller? Om det ändå vore så enkelt. I själva verket är långsiktigt innovationsarbete hårt jobb som bygger på djup kunskap. Gunnar Storfeldt är vd på Amplify som hjälper företag att navigera rätt i innovationsprocessen. För den är komplicerad och unik för varje organisation och den tar sin början långt innan idén föds.

  • Ledarskap

Socialförvaltningen i Stockholm står inför stora utmaningar; antalet anmälningar om barn som far illa ökar och arbetsbördan blir allt tyngre för handläggarna. Personalomsättningen är stor och det är svårt att rekrytera nya chefer. Att vara ledare inom en sådan verksamhet är tufft - men också stimulerande. "Det är viktigt att du som ledare finns tillgänglig och hjälper medarbetarna att göra rätt prioriteringar", säger Sandra Rosquist, bitr. enhetschef på Socialförvaltningen i Farsta.

  • Innovation

Hur har vd:n det på jobbet, egentligen? Efter att ha jobbat med över 150 ledningsgrupper kände vi behovet av att plocka fram mer kunskap inom området. Vi vet att en vd har avgörande påverkan på ledningsgruppsarbetet och därigenom hela företaget. Det mesta av kraften går åt till att utveckla verksamheten och relativt lite tid blir över till egen utveckling. Vi ser också att när en vd lägger tid på reflektion kring sitt ledarskap får det ett tydligt genomslag i organisationen. Om sambandet är tydligt, varför är det så få som tar det på allvar? Och hur ser behovet av att nätverka med andra ut?

  • HR

Sveriges bästa arbetsplatser har återigen korats av Great Place To Work (GPTW). Två it-konsultföretag - Cygni och Citerus - vann i kategorierna medelstora respektive små företag. Bland de stora bolagen lyckades byggteknikföretaget Hilti överta förstaplatsen från de senaste årens vinnare, Microsoft. "Vi har satsat långsiktigt på att främja passion, laganda och möjligheten till att ta egna initiativ", säger Hiltis vd Aksel Ringvold.

  • Hälsa

Vi tar för givet att vårda våra maskiner för att de skall fungera bra och hålla under en längre tid, men än har inte alla insikt om att medarbetarna behöver vårdas för att uppnå en hög effektivitet och lång hållbarhet. För att hålla en god standard behöver maskiner oljas och genomgå en del reparationer regelbundet. För att vi människor skall hålla en hög standard i vårt arbete behöver vi samma sak. Hur kommer det sig att vi så flitigt tar hand om, och underhåller det materiella men inte de anställdas behov i lika stor utsträckning?

  • HR

Löneskillnader mellan kvinnor och män är fortfarande en realitet i det svenska arbetslivet. Nu visar en rapport från Sveriges Ingenjörer att lönegapet uppstår redan vid första jobbet, åtminstone bland ingenjörer. Sedan växer det rejält när man når familjebildande ålder. "Jag har svårt att se att det här inte skulle handla om genus", säger förbundets jämställdhetsexpert Stina Kimstrand.

  • Hälsa

Ett gammalt talesätt lyder: ”eget skryt luktar illa”. Jag kontrar med att ”andras beröm doftar ljuvligt”. I dagarna hade jag ett möte med en person som hade modet att ge beröm. I en motig period gav det oerhörd energi och handlingskraft. Det ger mig anledning att reflektera över kraften i berömmet och vad det gör med våra hjärnor. Och också över möten IRL.

  • Motivationsbloggen

Som ung var jag en person med låg självkänsla. Jag trodde att jag visste bäst, andras råd var något jag helst inte lyssnde på och jag strävade ofta mot att göra andra nöjda och stolta. När det fanns ett tillfälle att visa hur duktig jag var, så talade jag gärna om det så högt jag bara kunde och till så många som möjligt.

  • Motivera

Mattias Sunneborn är alltid i farten. Till vardags varvar deltagaren i Mästarnas Mästare uppdrag som tränare med föreläsningar om prestation och målsättning. I sin andra friidrottskarriär är han bäst i världen och storfavorit inför Veteran-VM i Budapest. 

  • Motivera

Det finns en oskriven lag - "lagen om livets väsentligheter." Den är nästan fysisk. Om du ger av dig själv lämnas ett tomrum att fylla och den naturliga följden blir att du får något tillbaka. Kanske inte idag eller imorgon och kanske inte i den form du tror. Men det kommer tillbaka - var så säker. Evelina Wahlqvist skriver om lagar, om fjärilen och om att leva med risken att tappa allt. "Riktigt trygga i livet är vi först när vi accepterar att själva föremålen för tryggheten kan gå förlorade."

  • Ledarskap

Hur rika är Sveriges chefer? Stenrika! Åtminstone är det vad svenska folket tror. Chefsorganisationen Ledarnas lönestatistik visar dock att verkligheten är en annan. Genomsnittschefen tjänar 41 000 kronor i månaden inklusive förmåner. Rapporten avslöjar också att kvinnor i chefsposition tjänar mindre än män och att lönenivån varierar kraftigt beroende på var i landet man bor.