Menu

Politiskt ledarskap

Det blir en annorlunda krönika den här gången. I samband med Årets VD hade jag förmånen att få prata om politik från scenen på Berns i Stockholm. Jag kände ett stort gensvar från publiken, som också levererade frågor. Några svarade jag på från scenen. Några besvarar jag här.

Under åtta års tid har Alliansen ägt problemformuleringsprivilegiet i svensk arbetsmarknadspolitik. I de tre senaste riksdagsvalen har svenska folket fått ta ställning för eller emot jobbskatteavdrag och sänkta ersättningar i bidragssystemet. Nu ligger bollen istället vid de rödgrönas fötter, och frågan infinner sig: Vad vill egentligen vänstern med svensk arbetsmarknad?
Motivation.se ringde upp den vänsterinriktade nationalekonomen Sandro Scocco för att prata ideologi. Och upptäckte att alla inte är lika "triangulerade" som Stefan Löfven och Magdalena Andersson.

Han är barnhemsbarnet som blev fackpamp, socialdemokratisk partiledare och nu statsminister. Men vem är han egentligen, den där tystlåtne norrlänningen som inte vill använda akut accent? Motivation.se tittar närmare på svetsaren, förhandlaren, ledaren - den nye statsministern Stefan Löfven.

Jag funderar ofta på betydelsen av visioner och tydliga mål i politiken och kopplingen till den faktiska utvecklingen i ett land eller samhälle. Min slutsats är enkel utan att vara vetenskaplig: Jag är övertygad om att berättelser om framtiden och tydliga mål måste höra till politikens vardag. Vi medborgare vill helt enkelt veta vart vi är på väg.

Fredrik Reinfeldts eftermäle kommer inte att handla om honom som person, utan om den politik han förde. Under sina åtta år vid makten har den avgående moderatledaren framträtt som en ansvarskännande visionär som lyckats förändra både borgerligheten och Sverige som land. Samtidigt har också svagheterna i hans ledarskap varit tydliga ända från början.

Göran Persson tycker inte om plakatpolitiker och har aldrig backat för att fatta och genomföra de tuffa besluten. Det var dessa kvaliteter som gjorde honom till finansminister och så småningom statsminister i ett välfärdssverige präglat av 90-talskrisen. Persson uppvisade betydande ledaregenskaper och politisk slughet - men fick också rykte om sig att vara bufflig och dominant.

1991 tog den nyvalda borgerliga regeringen över ett folkhems-Sverige som höll på att gå i tusen bitar. Bara några år tidigare hade Olof Palme blivit skjuten, och nu präglades landet av ekonomisk kris och en växande främlingsfientlighet. Sverige var på väg att bli ett land som alla andra. Som ledare och uttolkare av denna nya tid valde svenskarna Carl Bildt, en torr och elitistisk adelsman som föga påminde om de svenska politiker vi var vana vid.

Moderaterna faller tillbaka till tiden före Fredrik Reinfeldt – bildligt talat – och blir på nytt ett 20-procentsparti. Socialdemokraterna stoppar visserligen sin nedgång, men växer inte med Stefan Löfven. Samtliga etablerade partier – från Vänsterpartiet till Kristdemokraterna - tappar mark. Miljöpartiets försök att bli tredje största parti med ökat inflytande i riksdagen, en stark position i en ny regering och brett folkligt stöd inte bara misslyckas, det krossas. Det är bara Sverigedemokraterna som rusar framåt. Därmed har svensk politiks mardrömsscenario inträffat.

I sitt sommartal lät centerledaren Annie Lööf det kommande riksdagsvalet i september bli ett ”ödesval”. Det är lätt att hålla med henne. Här har jag redan beskrivit problem som Socialdemokraterna står inför vid ett förlustval. Men Annie Lööf har rätt, valet i september är precis lika mycket ett ödesval för alliansen – i alla fall för de fyra partiernas nuvarande ledningar och den politik dessa står för.

Socialdemokraterna går mot sin viktigaste valrörelse någonsin. Valet i september handlar inte bara om nästa mandatperiod. Det handlar lika mycket om framtiden. Det handlar om att vinna eller försvinna för Socialdemokraterna. Vilken roll ska Sveriges största parti ha i svensk politik?

Olof Palme hade en unik ställning i den svenska politiken. Med sin retoriska skicklighet och intelligensaristokratiska briljans hade han en förmåga att engagera och mobilisera människor - men han kunde också stöta bort dem med sin omtalade elakhet. Som politisk ledare var Palme polariserande och konfliktsökande, och på så vis väldigt osvensk. Trots det - eller tack vare det - ses han idag som en politisk ikon som symboliserade och förkroppsligade den svenska drömmen om jämlikhet och solidaritet.

Valet till Europaparlamentet närmar sig med stormsteg. Undersökningar har dock visat att många svenskar är dåligt insatta i eller saknar åsikt om de frågor som valet gäller. Trots det finns det ett par frågor som engagerar väljarna - exempelvis klimatet, jobben, ekonomin och invandringspolitiken. Dessutom finns det ett par mer konkreta frågeställningar som just nu ligger på EU:s bord - däribland frihandelsavtalet med USA och den nya dataskyddsförordningen.

En av de hetaste frågorna inför valet till Europaparlamentet den 25 maj är vem som ska ta över efter Europakommissionens avgående ordförande José Manuel Barroso. Flera av de europeiska partierna har presenterat sina egna kandidater, och förhoppningen är att frågan ska höja intresset för valet bland de många röstskolkande européerna.

Det är snart val till Europaparlamentet och jag tänker på Ingvar Carlsson, förra statsministern, 1986-1991 och 1994-1996. Ingvar Carlssons slutsats var att Sverige borde bli en av EU:s medlemsstater och han tog på sig ett mycket stort ansvar för att lotsa sitt parti och land in i Gemenskapen. Det var 20 år sedan. Jag ska inte påstå att jag minns alla detaljer eller känner hela hans insats, men jag minns – och stöter ständigt på människor som minns – hur han drog frågan i mål.

Partners

Events

För att utveckla vår professionalism behöver vi som chefer och ledare vara tydliga med vad vi själva och organisationer/företag står för.
27 november, 2014 - 07:30
Vinnande Team - Människor som tillsammans samverkar, presterar och skapar kraftfulla resultat på högsta nivå.
28 november, 2014 - 08:30
Hur självmedkänsla och ökad medvetenhet kan lyfta din förmåga att leda dig själv och andra!
15 december, 2014 - 07:30

Litteraturtips

LinkedIn

Twitter

Facebook

Instagram