Så ordnar du publicitet utomlands

För alltfler företag finns det nuförtiden all anledning att försöka få publicitet i utländska medier för att stödja försäljning av varor och tjänster, söka finansiering, eller hitta internationella samarbetspartners av olika slag. Många svenska företag, även nystartade och mindre företag, ser helt naturligt hela världen som sin marknad och vill stödja sin verksamhet med utländsk publicitet.

Det är faktiskt rätt så enkelt att få publicitet i utländska facktidningar, av följande skäl:

• Internet och epost har gjort det lätt att hitta och kontakta utländska publikationer.
   
• Det finns i de flesta branscher enbart ett fåtal mycket nischade publikationer som är lätta att hitta och som ofta är lätta att ha att göra med. De är i normalfallet mycket intresserade av nya relationer och initierad information från branschen, inklusive insända artiklar.
   
• Utländska medier ”tänder” på i stort sett samma saker som svenska.
   
• Pressmeddelanden på engelska är uppbyggda på nästan samma sätt som de svenska.

Det finns emellertid några viktiga skillnader att beakta:

• Svenska medier har en mycket större försiktighet mot textreklam än utländska. Gentemot utländska redaktioner kan man ”ta i” och ställa sin verksamhet i mycket ljusare dager än mot svenska redaktioner. Snarare förväntas det att man framhäver sina produkters eller tjänsters lysande egenskaper – utan att bli alldeles för skrytsam. Detta gäller även i pressmedelanden. Huvudregeln är att läsarintresset kommer i första hand, även om detta råkar vara gynnsamt för det omnämnda företaget.
   
• Relevanta utländska publikationer är normalt mycket smalare än de svenska, och reportrarna mycket mer insatta. Således kan pressmeddelanden och annan internationell kommunikation vara väsentligt mer teknisk och initierad än gentemot svenska redaktioner. Upplagorna är ofta små men träffsäkerheten är vanligtvis mycket stor.
   
• Det personliga umgänget med utländska reportrar är mer otvunget och innefattar ofta dyra middagar – med sprit – och presenter. Kontakterna är mer direkta och de personliga relationerna viktigare. Utländska reportrar förstår förstås likaväl som svenska varför de blir kontaktade men de bryr sig inte om att de ger företaget gratisreklam så länge nyheten är bra eller artikeln läsvärd. Man behöver inte gå som katten runt het gröt utan kan rakt på sak säga saker som att ”det här är en kanonbra nyhet som du får exklusivt om du publicerar den tillsammans med en intervju med vår VD senast på onsdag”.

Om man vill göra det riktigt enkelt för sig och ändå vara effektiv så kan man förlita sig till tre PR-verktyg i umgänget med utländska medier: pressmeddelanden, tipsmejl och andra kontakter per epost, och egenhändigt författade insända artiklar (”contributing articles”).

Det är tidsödande, men inte svårt, att sätta samman en sändlista över relevanta utländska medier. Det är bara att göra sökningar på internet (googla på ”magazines” och den egna branschen). På respektive publikations hemsida återfinns e-postadresser till redaktionen och specialreportrar och ibland även särskilda epostadresser för pressmeddelanden.

Artikeltips och presentationer av den egna verksamheten kan man skicka via ett mejl till redaktören eller en specialreporter, precis som svenska tipsmejl, om man har man något intressant att berätta eller kommentera.

Pressmeddelanden på engelska skrivs på nästan samma sätt som svenska pressmeddelanden, med några kosmetiska (men viktiga) skillnader. Det gäller bland annat tonen (mer skrytsam) och olika val av tempus i rubrik och citat. Leta upp några via Google och studera dem!

Ett sista råd: er engelska måste vara perfekt! Det duger inte med pressmeddelanden och annan kommunikation på dålig engelska. Om du känner dig osäker på det engelska språket, eller behöver annan handfast hjälp i arbetet, så ta hjälp av en duktig PR-konsult med erfarenhet av internationell PR.

Om författaren

Peter Karaszi

Gästkrönikör

Peter Karaszi är PR-konsult och f. d. ekonomireporter på Dagens Nyheter och Finanstidningen. Han har skrivit sex böcker om PR och kommunikation, bl. a. ”Stora PR-boken” och ”Sveriges bästa PR”. Peter Karaszi är utbildad civilekonom vid Handelshögskolan och har varit informationschef för flera stora IT- och teknikföretag.

Kontakt: peter.karaszi@motivation.se