BLI MEDLEM IDAG

Bli medlem nu och höj din jobbvardag med ny kunskap kring ledarskap, motivation och prestationer!

Bli medlem nu!

Menu

Hälsa

Vi tar för givet att vårda våra maskiner för att de skall fungera bra och hålla under en längre tid, men än har inte alla insikt om att medarbetarna behöver vårdas för att uppnå en hög effektivitet och lång hållbarhet. För att hålla en god standard behöver maskiner oljas och genomgå en del reparationer regelbundet. För att vi människor skall hålla en hög standard i vårt arbete behöver vi samma sak. Hur kommer det sig att vi så flitigt tar hand om, och underhåller det materiella men inte de anställdas behov i lika stor utsträckning?

Ett gammalt talesätt lyder: ”eget skryt luktar illa”. Jag kontrar med att ”andras beröm doftar ljuvligt”. I dagarna hade jag ett möte med en person som hade modet att ge beröm. I en motig period gav det oerhörd energi och handlingskraft. Det ger mig anledning att reflektera över kraften i berömmet och vad det gör med våra hjärnor. Och också över möten IRL.

Vi blir dagligen överrösta med råd och rön om vad vi ska äta och inte äta. Du provar den ena dieten efter den andra, men inget tycks funka. Vad hände med att äta vanlig mat? Äta när du är hungrig och sluta när du är mätt borde ju räcka. Du bestämmer dig för att ditt nya liv ska börja på måndag. Ett nytt liv med träning 5 ggr per vecka och en strikt kost efter någon diet. Men efter en stressig dag på jobbet med alldeles för lite näring, allt enligt den nya dieten, blir chokladkakan på vägen hem extra frestande...

En av våra största dagstidningar publicerade nyligen en artikel där journalisten, med anledning av ett radioinslag om samband mellan dålig arbetsmiljö och psykisk ohälsa, skriver att hjärtsvikt är en sjukdom som är kronisk, obotlig och dödlig och som man antingen har eller inte har. Det ger lätt bilden av att dålig arbetsmiljö inte kan ha med saken att göra och då blir det fel.

Du är, som van bilförare, ute och kör bil och har samtidigt ett skarpsinnigt samtal med en passagerare. Det går utmärkt, färden är säker och uppmärksamheten delas galant mellan bilkörningen och samtalet. Tills du kommer till en rondell och behöver fundera över vilken fil du ska välja för vidare färd. Du tystnar, din passagerare som ser och känner av situationen tystnar likaledes och hela din uppmärksamhet riktas på att sakta ner, lägga dig i rätt fil, hålla koll på trafiken i rondellen och, när vägen är fri, säkert ratta in i och ut ur rondellen för fortsatt färd. Samtalet kan fortsätta.

Många av oss går omkring med ständig smärta i musklerna eller lederna. Det kan vara reumatism, fibromyalgi, artros eller kanske det faktum att åldern tar ut sin rätt. Det kan kännas bättre i kroppen att åka till ett varmt land men faktum är att det finns en lösning som inte innebär varken  medicinering eller någon dyr solresa. Receptet är mänsklig kontakt!

Text på papper är lättare att förstå och ta till sig. Våra hjärnor fortsätter att envisas med att inte ta till sig det nya så där utan vidare. Man skulle kunna säga att den är lite trög. Om vi kopplar det till neuroplasticiteten jag skrev om i min förra artikel kan vi ju ändå konstatera att det finns hopp. Vi vänjer oss förmodligen vid att läsa på skärmar också. Och vi kan lära oss en del av forskningen i hur vi kan underlätta för våra hårt ansträngda hjärnor.

Utmattningssyndrom - det vi i dagligt tal kallar utbrändhet - leder till mätbara förändringar i hjärnan. Agneta Sandström, psykolog och forskare vid Landstinget i Östersund, har i sina studier visat att utbrända bland annat lider av försämrat arbetsminne och nedsatt koncentrationsförmåga. Den som en gång har drabbats blir dessutom väldigt sårbar - risken att insjukna igen är stor.

Fenomenet downshifting har flera olika nivåer och dimensioner. Det mest konkreta och drastiska sättet att "downshifta" är att ta ett steg tillbaka karriärmässigt - exempelvis säga upp sig från chefstjänsten - för att istället ägna mer tid åt andra saker som gör livet värt att leva. Men för den som inte är beredd att gå så långt finns det också andra sätt att växla ner till en mer harmonisk tillvaro.

Tyvärr, eller turligt nog, gäller inte gamla sanningar längre. Inte om mig och inte om dig. Vi kan inte längre skylla på att ”jag är sån här” i olika sammanhang och slå oss till ro med det. Ja, vi kan förstås välja att göra det men det duger inte längre som försvar om vi ska hårddra kunskapen från moderna neurovetenskaplig forskning.

Det kan vara svårt att ta sig all den tid som man kan vilja lägga på träning. Men det handlar inte längre om att enbart ta sig tid till ett motionspass. Det handlar om att göra fysisk aktivitet till en del av din vardag. Lägg vikten vid att få in fysisk aktivitet i allt det du gör. Ta dig pauser i vardagen, pauser som inte innebär att stilla sitta ner, utan pauser som ökar din rörelse och som gör hela dig gott. Hälsofördelarna är många, du har säkert hört om dem, ökad psykiskt välbefinnande, lägre blodfetter, lägre midjemått och minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, för att nämna några.

Snart är det jul, det har väl inte undgått någon? Många ser fram emot stundande julledighet. Men frågan är – hur ”ledigt” tas det? Får till exempel amygdala lite ledigt? Den har jobbat hårt hos många stora delar av året, den förtjänar lite julledigt.

Under den mörka årstiden går det inte att snabbt och lätt komma ut och jogga i shorts och t-shirt när man kommer hem på kvällen. Dagarna är korta och mörka och vintern är lång. Hur ska man få till motionen och hitta motivationen? Hur ska man hinna se dagsljuset? Hur ska man äta hälsosamt när mys i soffan framför en film lockar? Vi försöker här ge dig några goda råd att ta till under vintermånaderna!

Den psykiska ohälsan ökar. Det är hög tid att vi tar den på allvar och börja göra något annorlunda. Som Einstein säger: galenskap är att fortsätta göra samma saker och förvänta sig nya resultat. Jag håller med.

Partners

Litteraturtips

LinkedIn

Twitter

Facebook

Instagram